Camp Estonia 2016
Då är vi på plats och framför oss har vi en soft vecka i landet som gav uttrycket platt ett ansikte. Livet är gott!
En veckas semester här gör att huden på fingrarna hinner komma tillbaka så något positivt finns det med allt. 🙂
Update!
Senaste nytt från Camp Estonia är lite av en bekännelse, jag har blivit med tarp. Jag har tidigare dömt ut tarp som varande ul-nördens våta dröm eller något som den spartanske självplågarminimalisten som annars tar sig runt fjället med bara en wettextrasa och en näve grus skulle gå igång på. Förra sommaren här i Estland slog ett par värmerekord och temperaturen i tältet blev därefter. Därför tänkte jag skärma av tältet och ge det lite skugga och trots att jag försökte hitta på andra lösningar så slutade det i alla fall med en tarp. I teorin borde det i alla fall fungera bra och jag gillar saker som går att använda till flera saker. Och nej, det går inte alls lika bra med en billig pressening från närmaste bensinmack trots vad många hävdar. I alla fall inte om man vill ha fästen på rätt ställen, tältlinor med linsträckare på plats och en tältstång eller två. Efter två nätter här så kan jag fortfarande inte uttala mig om de solskyddande och värmesänkande effekterna, däremot en del om hur det fungerar i regnväder. Bara det att få en torr ingång till tältet är värt en hel del, att man sedan kan möblera utrymmet under tarpen som en mindre sommarstugealtan gör inte saken sämre. Det har som sagt var regnat till och från i två dygn men vi har ändå sovit med yttertältet öppet och bara myggnätet stängt i innertältet. Trots det har vi inte fått en droppe vatten ens i absiden. Och kondens har vi inte sett röken av. Som tillbehör för ökad funktion och trivsel ger jag tarpen höga poäng men som enda boende är jag tveksam. När stormvindarna har fångat tarpen och blåst iväg den till nästa socken kan jag tryggt sova vidare i mitt Hilleberg som stod där under. Vad ul-minimalisten gör vid detta tillfälle vet jag inte, försöker skyla sig med wettextrasan kanske? 
